Historia

1/2

“Långe Ull”, nu Brf Väderkvarnen, 1930 sedd från Väderkvarnsgatan

2/2

Flygbild mot öster från mitten av 30-talet. De tre husen i kvarteret Aslög håller på att uppföras.

Området Höganäs och kvarteret Ull tar form

Höganäs

Området fick sitt namn efter kullen Höganäs där det fram till 1882 fanns fyra lador – kallade "Skånska ladorna" – som hörde till bondgården nedanför. Ladorna brändes ned av studenter på valborgsmässonatten 1882. Höganäsgatan fick sitt namn först 1925, dessförinnan var den en förlängning av Linnégatan.

Det tycks ha funnits flera kvarnar utanför stadsgränsen i öster. Hela det område som sträckte sig bortom Kungsgatan – som då var "Stadsdiket" – över åkrarna mot nuvar- ande Tycho Hedéns väg hette åtminstone från 1600-talet Norra Väderkvarnsgärdet (vilket fortfarande var den vanliga benämningen på 1930-talet), medan området bortom Vaksalagatan var Södra Kvarngärdet.

På en karta från 1875 är hela området öster om järnvägen och fram till St Persgatan ritat som åkermark, även om kvarteren fram till Väderkvarnsgatan redan hade ritats in i själva stadsplanen. På en karta från 1882 utökades Höganäsområdet österut när yt- terligare kvarter inplanerades fram till Torkelsgatan, då kallad Östra Ringgatan. Det var inte bara i Höganäsområdet som nya kvarter vid den tiden ritades upp utan staden skulle expandera även mot Fålhagen och Svartbäcken samt Luthagen fram till (Norra) Ring- gatan – en aktiv tid i följd av den nya järnvägen.

Stadsplanering och namngivning

På var sida om Vaksalagatan var enligt kartor från 1850-talet bara de närmaste kvarteren mellan Kungsgatan fram till Väderkvarnsgatan bebyggda. Hela Kvarngärdet utanför stadsgränsen i öster från Kungsgatan till Väderkvarnsgatan (i norr från Skolgatan till Strandbodkilen i söder) stadsplanerades på allvar för första gången 1859 och beby- ggelsen skedde sedan gradvis, på Norra Kvarngärdet i kvarteren närmast järnvägen allra först. Inom Höganäsområdet finns i kvarteret Folkvang närmast järnvägen en av de allra äldsta bostadsföreningarna i Uppsala (nu bostadsrättsförening, bildad redan 1880).

År 1862 namngavs de ännu obebyggda kvarteren och genomgående användes vid den tiden namn på gudar och platser ur den nordiska mytologin. För Höganäsområdets del fick först kvarteren från järnvägen till Väderkvarnsgatan sina namn.

Det var alltså 1862 som kvarteret Ull fick sitt namn, liksom de tre kvarteren i väster, norr och söder därom, vilka i tur och ordning heter Brage, Ydal och Noatun (som är guden Njords bostad; Njord själv, som inte var en asagud, fick namnge det kvarter som nu är gallerian Kvarnen). Öster om kvarteret Ull utbredde sig vid den tiden fortfarande den obebyggda och ännu inte stadsplanerade slätten. De tidigare bebyggda kvarteren längs Vaksalagatan fick vid detta tillfälle de finaste asagudanamnen Oden, Tor och Fröj på Höganässidan och på sydsidan namnen på dessas hustrur, Frigg, Siv och Gerd.

Planeringen av staden utsträcktes ytterligare i samband i och med att järnvägen plan- erades och byggdes 1866 tillsammans med stationshuset. Där efter kom 1880 ytterligare en stadsplan som lade ut och på samma sätt som 1862 gav fornnordiska namn också åt kvarteren i på Norra och Södra Kvarngärdet fram till Torkelsgatan som förblev en gata som begränsade Höganäsområdet mot slätten ända till 1960-talet.

(Källa: Brf Ull 75 år 1931-2006, Gunilla Gren-Eklund och Annika Borg för Brf Ull 2006)